Söndag -Sista dagen i USA på ett tag

Vaknade med en aning pirr, jag inser mer och mer att jag är en galen kontrollfreak och när jag inte har kontroll så slås mina naturliga instinkter ut vissa funktioner i mig tills jag åter har kontroll. Vet att min make är raka motsatsen, han ser att allt löser sig och att man inte behöver stressa upp sig för något eftersom allt blir vad det blir. Vet ej hur jag ska släppa detta behov eller arbeta bort det men stackars min omgivning, Jag måste vara hemsk dessa stunder (inser det mer och mer, vilket är bra för att kunna förändras)

Vi åt frukost och njöt av olika amerikanska läckerheter; bagels, waffels and jam. Vi ordnade så vi fick ha vårt rum till två istället för att checka ut kl.12.

Men sedan hoppade min oro in igen och jag avstod att bada i poolen tills jag hade fått koll på packningen. Så medan de andra myste i poolen så kämpade jag med att packa alla våra saker i fyra resväskor. Snacka om panik jag fick när jag hade stängt tre väskor med vikten 22.8 kg, 23.0 kg och 20,2 kg. Då ska tilläggas att jag hade enbart en väska kvar att fylla och där saknades alla necessärer och badkläderna!!!!!!den vägde 25,2kg.... Innan dessa prylar låg i.

Jag fick hjärnsläpp och gick ner till övriga i gänget som badade och kylde ner mig och delade min oro med dem. Vi plaskade en stund sedan gick vi upp och duschade och löste packningsdilemmat (Emmas ryggsäck checkades in med våra necessärer)

Vi gick till en restaurang som låg två kvarter från hotellet och wow vilken diner. En för oss åkta amerikansk diner med allt man kan önska sig. Vi fick vänta på bord i 30 minuter sedan var det mums och ett glatt minne.

Efter det åkte vi till flygplatsen och blev av med alla väskor direkt trots att vårt plan inte skulle åka förrän 22:46 typ. Vi hängde på flygplatsen och det gick riktigt bra, det spelades och lektes om vart annat även en del manikyr blev det (jag och Emma köpte ett litet resekit från OPI.

Ca 22:30 åkte vi från Newark och barnen somnade ganska snabbt och när vi var i London så måste jag erkänna att vi var alla rätt trötta. Där hade vi tight med tid och visste att vi kunde missa planet till Arlanda, men som tur var var även det planet försenat och när vi kom till stora väntsalen så fanns fortfarande ingen Gate att gå till. Det som var oroväckande var att många plan ställdes (vi såg det på tavlan i väntsalen) vårt plan skulle åka 12:00 men 11:38 fanns fortfarande ingen gate att gå till... Men vips kom en gate och vi var vansinnigt nära den denna gång vilket gjorde att vi hann och resan till Stockholm blev av och vi var åter på svensk mark 16:00.

Trötta och en aning hungriga åkte vi hemåt i vår pärla och när vi kom till Ullvi kom Tiger direkt samt Lars-Erik och välkomnade oss.

Blommor hade frodats och allt kändes toppen förutom att den beställda städningen vi gjort hade uteblivit!!!! Min dröm att komma vem till ett genomstädat hus uteblev... Men ja ja man kan inte få allt.

Att träffa Kiley igen var sååå skoj och vi pratade länge och skrattade om allt möjligt. Lars fick igång värmepannan på något konstigt sätt så vi hoppas att den är fixad samt att han bytte knivar på vår Robokop. Att det var sista semesterdagen kändes i luften och även om jag vet att sommaren fortfarande är lång så blev det sorgligt att lägga sig. Får summera denna härliga resa om några dagar, för just nu är det svårt - men oj vad bra, roligt, spännande Och mäktigt vi har haft det. Vilka minnen vi har gett våra barn men även oss själva. Att resa med tre barn är något helt annorlunda och jag vet att det de fått lära sig dessa tre och en halv vecka är ovärdeligt - tacksam och stolt!

Längtar till nästa resa och då hoppas vi kunna hälsa på Kiley i Kalifornien - men det blir tidigast om två år för då behövs en hel del dollar igen :-) over and out !

    Man ser New York i dimman

    I London inför sista flyget